Kyrkoår och kalender

Ortodoxa kyrkans kyrkoår består av två delar: den fasta kyrkoåret som börjar den 1 september (datum för nyår i det bysantinska riket) och det rörliga kyrkoåret som utgår från påsken.

Högtider

Påsken, Jesu Kristi uppståndelse, är kyrkoårets höjdpunkt liksom söndagen, uppståndelsens dag, är veckans höjdpunkt. Påsken är högtidernas högtid i ortodoxa kyrkan.  Vid sidan av påsken är de tolv stora högtiderna kyrkoårets främsta högtider:

  • Guds moders födelse, den 8 (21) september.
  • Korsets upphöjelse, den 14 (27) september.
  • Guds moders tempelgång, den 21 november (den 4 december).
  • Jul – Kristi födelse, den 25 december (den 7 januari).
  • Teofania – Kristi dop, den 7 (19) januari.
  • Herrens möte i templet, den 2 (15) februari.
  • Marie bebådelse, den 25 mars (den 7 april).
  • Palmsöndagen, söndagen före påsk.
  • Kristi himmelsfärd, fyrtio dagar efter påsk.
  • Pingsten, femtio dagar efter påsk.
  • Kristi förklaring, den 6 (19) augusti.
  • Marie himmelsfärd, den 15 (28) augusti.

Fastetider och fastedagar

Det ortodoxa kyrkoåret har också fastetider och fastedagar som förberedelse inför olika högtider. Det finns många olika lokala fastebruk om vad man avstår från och fastelättnader på grund av olika festdagar i de olika ortodoxa kyrkorna.

Fastetider

  • Stora fastan börjar fyrtio dagar före palmsöndagen.
  • Stilla veckan före påsk.
  • Apostlafastan börjar andra måndagen efter pingst och varar till Petri och Pauli fest, den 29 juni (den 12 juli).
  • Gudsmodersfastan börjar den 1 (14) augusti och varar till och med Marie himmelsfärdsafton.
  • Julfastan börjar den 15 (28) november och varar till och med julafton.

Fastedagar

  • Onsdagar och fredagar.
  • Korsets upphöjelse, den 14 (27) september.
  • Trettondagsafton, den 5 (18) januari.
  • Johannes Döparens halshuggning, den 29 augusti (den 11 september).

Fastefria tider

  • Jultiden från juldagen till trettondagsafton.
  • Förfastan från tullindrivarens och fariseens söndag till den förlorade sonens söndag.
  • Ljusa veckan från påskdagen till Tomassöndagen.
  • Den helige Andes vecka efter pingstdagen.

Kyrkokalender

Tre olika kalendrar används av de olika ortodoxa kyrkorna för att beräkna kyrkoåret: den julianska kalendern (gamla stilen), den meletianska kalendern (blandkalendern) och den gregorianska kalendern (nya stilen/den civila kalendern).

Den julianska kalendern går tillbaka till antiken men har en felmarginal mot det astronomiska året vilket gör att året gradvis förskjuts. För att rätta kalenderåret mot det astronomiska året införde påve Gregorius XIII 1582 en ny kalender som beräknade skottåren annorlunda – den gregorianska kalendern. De protestantiska länderna väntade till 1700-talet med att anta denna nya kalender. Det är denna kalender som numera är den vanliga civila kalendern. För närvarande ligger den julianska kalendern 13 dagar efter den gregorianska.

Alla de ortodoxa kyrkorna använde den julianska kalendern ända fram till början av 1900-talet när den ekumeniske patriarken Meletios IV Metaxakis (1921-1923) införde en ny kyrkokalender – den meletianska kalendern. Denna kalender beräknar det fasta kyrkoåret enligt den gregorianska kalendern och det rörliga kyrkoåret enligt den julianska kalendern för att ha samma påskdatum som de kyrkor som fortsätter använda den julianska kalendern. Sedan dess använder olika ortodoxa kyrkor olika kalendrar. Endast ortodoxa kyrkan i Finland har fullt ut antagit den gregorianska kalendern.

%d bloggare gillar detta: