Category Archives: Kyrkohistoria

Ärkebiskop Anastasios av Albanien

Ortodoxa metropolitdömet Sverige och Skandinavien

Det har funnits en ortodox närvaro i Sverige sedan 1640-talet. Freden i Stolbova 1617 gav Ryssland rätt att grunda ett ryskt handelshus i Stockholm med tillhörande köpmanskyrka. Detta var den första lagliga icke-lutherska församlingen i Sverige sedan reformationen och den första ryska utlandsförsamlingen. Den ryska köpmanskyrkan är det historiska ursprunget till Kristi förklarings ortodoxa församling i Stockholm. På 1930-talet anslöt sig Kristi förklarings ortodoxa församling till ärkebiskopsdömet för ryska ortodoxa kyrkor i Västeuropa under Ekumeniska patriarkatet (Parisexarkatet).

St. Georgios metropolitkyrka

St. Georgios metropolitkyrka

1945 grundades estniska ortodoxa församlingen i Sverige. Under den sovjetiska ockupationen av Estland från 1944 fram tills 1991 var Estniska ortodoxa kyrkan i exil baserad i Sverige fram till 1960-talet. Metropolit Alexander av Tallinn och Estland flydde till Sverige 1947 och bodde här tills sin död 1953. Han finns begravd på Skogskyrkogården i Stockholm. Finska ortodoxa församlingen i Sverige grundades 1958 i anslutning till estniska ortodoxa församlingen.

Den grekiska ortodoxa närvaron började i samband med den stora arbetskraftsinvandringen från Grekland på 1960-talet. Från början ansvarade grekisk-ortodoxa ärkebiskopsdömet i Storbritannien för Sverige, Norge och Island, men 1969 beslutade Ekumeniska patriarkatet att grunda grekisk-ortodoxa metropolitdömet Sverige och Skandinavien som omfattar Sverige, Norge, Danmark och Island. Grekisk-ortodoxa metropolitdömet Tyskland hade tidigare ansvarat för Danmark.

St. Georgios metropolitkyrka

St. Georgios metropolitkyrka

Metropolitdömet hade från början på grekiska den arkaiska namnformen Ἱερὰ Μητρόπολις Σουηδίας καὶ πάσης Σκανδιναυΐας, som fortfarande används av Ekumeniska patriarkatet i Istanbul, men metropolit Pavlos införde i själva metropolitdömet den modernare namnformen Ἱερὰ Μητρόπολις Σουηδίας καὶ πάσης Σκανδιναβίας.

Enligt metropolitdömets stadgar ansvarar det för de grekiska ortodoxa församlingarna i Sverige och alla andra ortodoxa församlingar som begär att tillhöra det. Finska ortodoxa församlingen tillhör metropolitdömet och tidigare fanns det också en estnisk ortodox församling i Sverige som tillhörde metropolitdömet. Grekisk-ortodoxa metropolitdömet och Finska ortodoxa församlingen är registrerade som två olika trossamfund i Sverige.

Finska ortodoxa församlingen

Finska ortodoxa församlingen

Metropolitdömet är unikt bland Ekumeniska patriarkatets utlandsstift i Västeuropa. Det omfattar det största geografiska territoriet bland de västeuropeiska utlandsstiften men har till skillnad från de övriga västeuropeiska utlandsstiften ingen etablerad historisk grekisk närvaro. Det fanns inga historiska grekiska ortodoxa församlingar eller kulturanstalter på metropolitdömets territorium. Metropolitdömet stod inför utmaningen att byggas upp från grunden. Det hade inga egentliga tillgångar. Dess verksamhet var från början helt beroende av hjälp från de inhemska kyrkorna och staterna på dess territorium.

Ekumeniska patriarkatet valde metropolit Polyevktos Fifinis (1912-1988) till metropolit för det nya metropolitdömet. Han föddes i Istanbul 1912 och hans namn i världen var Konstantinos Fifinis. Han var utbildad vid Halki prästseminarium i Istanbul. Han hade tidigare tjänstgjort som präst i Nordamerika och senare också som hjälpbiskop. Därefter tjänstgjorde han ett tag som metropolit av Tyskland.

Den 30 april 1974 valde Ekumeniska patriarkatet arkimandrit Pavlos Menevisoglou till ny metropolit av Sverige och Skandinavien. Metropolit Polyevktos tilldelades titeln metropolit av Anea och drog sig tillbaka till Athen där han dog 1988.

Metropolit Pavlos

Metropolit Pavlos

Metropolit Pavlos Menevisoglou föddes i Istanbul 1935. Hans namn i världen var Konstantinos Menevisoglou. Han är utbildad vid Halki prästseminarium. Han är disputerad i teologi vid Thessalonikis universitet och har också juristexamen från samma universitet. Han blev vigd till biskop den 12 maj 1974 och firade sin installation som metropolit i Stockholm den 14 juli.

Metropolitdömets enda fasta gudstjänstlokal var från början ett gravkapell vid Maria Magdalena kyrka vid Slussen i Stockholm som man fick låna från Svenska kyrkan. Estniska ortodoxa församlingen hade tidigare fått låna detta gravkapell. Under metropolit Pavlos införskaffade metropolitdömet fyra nya egna gudstjänstlokaler: Pauluskyrkan i Uppsala, 1976; St. Georgios metropolitkyrka i Stockholm, 1978; Marie bebådelse kyrka i Oslo, 1981; och Treenighetskyrkan i Göteborg, 1998. Det gamla gravkapellet användes sedan återigen av estniska ortodoxa församlingen under namnet Nikolauskyrkan. I dag används det av Finska ortodoxa församlingen.

Metropolitdömet är indelat i sex grekiska territorialförsamlingar med säte i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Malmö, Oslo och Köpenhamn samt en landstäckande finsk ortodox församling i Sverige med säte i Stockholm.

Metropolit Kleopas

Metropolit Kleopas

Metropolitdömet har sedan 1976 sitt kansli i anslutning till metropolitkyrkan i Stockholm.  Under metropolit Pavlos började metropolitdömet publicera en bulletin och en egen kyrkokalender.

Den ekumeniske patriarken Bartholomaios har gjort fyra besök i metropolitdömet. 1993 besökte han Stockholm och Uppsala, 1995 besökte han Oslo, 2002 besökte han återigen Oslo och 2003 besökte han återigen Stockholm.

2011 grundades Skandinaviska ortodoxa biskopsmötet för de olika ortodoxa stift som omfattar Sverige, Norge, Danmark och Island. Ekumeniska patriarkatets metropolit av Stockholm och Skandinavien är ständig ordförande i biskopsmötet.

Den 5 maj 2014 valde Ekumeniska patriarkatet arkimandrit Kleopas Strongylis till ny metropolit. Metropolit Pavlos tilldelades titeln metropolit av Amaseia. Kleopas Strongylis föddes i Athen 1966. Hans namn i världen var Panagiotis Strongylis. Han är utbildad vid Athens universitet och Rizareios prästseminarium. Han har disputerat i teologi vid Thessalonikis universitet. Han tjänstgjorde som prost i grekiska ortodoxa metropolitkyrkan i Boston fram tills han blev vald till ny metropolit. Han vigdes till biskop i Istanbul den 21 maj 2014 och firade sin installation som metropolit i Stockholm den 14 juni.

De ortodoxa kyrkornas rättsliga ställning, jurisdiktioner och organisation

Folkrätt och svensk författningsrätt

Förenta nationernas förklaring av de mänskliga rättigheterna fastslår att religionsfrihet är en mänsklig rättighet. Europakonventionen om mänskliga rättigheter garanterar rätten till religionsfrihet. Sveriges lagar ger medborgarna full religionsfrihet.

Svensk civilrätt

I Sverige har kyrkor civilrättslig ställning. Svensk lagstiftning erbjuder två associationsformer för kyrkor: (a) registrerat trossamfund och (b) ideell förening. Kyrkliga institutioner (t.ex. församlingar och kloster) erbjuds associationsformen del av registrerat trossamfund, stiftelse eller ideell förening. Den fördelaktigaste associationsformen för församlingar är del av registrerat trossamfund medan den fördelaktigaste associationsformen för kloster är stiftelse.

Svensk lag tillåter också trossamfund att ansöka om statlig vigselrätt. När kyrklig vigsel firas av en statligt erkänd vigselförrättare medför den kyrkliga vigseln också äktenskapets civilrättsliga följder enligt svensk lag utan att brudparet behöver ingå ett separat civilrättsligt äktenskapskontrakt vid sidan av den kyrkliga vigseln. Detta skiljer sig från Tyskland och Ryssland där den kyrkliga vigseln är helt frikopplad från det civilrättsliga äktenskapskontraktet.

Svensk religionspolitik                              

Den svenska skolan erbjuder endast allmän religionsundervisning. Detta skiljer sig från t.ex. Tyskland som erbjuder konfessionell religionsundervisning eller Finland som erbjuder konfessionsfri religionsundervisning på grundval av elevens religionstillhörighet.

Ortodoxa gudstjänster, andakter och program förekommer endast undantagsvis i tv och på radio i svensk public service.

Den svenska religionspolitiken är framför allt inriktad på att hjälpa de registrerade trossamfunden att bidra till att stärka det demokratiska civilsamhället. Det är för närvarande socialministern som också är trossamfundsminister. Det främsta statliga organet för svensk religionspolitik är Nämnden för statligt stöd till trossamfund.

De ortodoxa kyrkorna som är registrerade trossamfund har organiserat sig tillsammans med de orientalisk-ortodoxa kyrkorna som Ortodoxa och österländska kyrkors ekumeniska råd vid Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Enligt den senaste officiella statistiken från 2013 har de registrerade ortodoxa kyrkorna sammanlagt 87 342 medlemmar.

Följande ortodoxa kyrkor är för närvarande registrerade trossamfund: Bulgarisk ortodoxa kyrkan, Finska ortodoxa församlingen, Grekisk-ortodoxa metropolitdömet, Makedonsk-ortodoxa kyrkan, Rumänska ortodoxa kyrkan, Rysk-ortodoxa kyrkan (Ekumeniska patriarkatets exarkat), Rysk-ortodoxa kyrkan (Moskvapatriarkatet), Antiokiska ortodoxa församlingen, Serbisk-ortodoxa kyrkan och Svenska ortodoxa prosteriet.

Ortodoxa jurisdiktioner

Ortodox kyrkorätt förbjuder parallella kyrkliga jurisdiktioner på samma territorium, men 1900-talets politiska omvälvningar har resulterat i en kyrkorättsvidrig situation med parallella jurisdiktioner på ortodoxa kyrkans nya områden. I Sverige finns för närvarande tre ortodoxa stift som överlappar varandra: (a) grekisk-ortodoxa metropolitstiftet som omfattar de grekiska och finska ortodoxa församlingarna; (b) serbisk-ortodoxa stiftet som omfattar de serbiska ortodoxa församlingarna, Svenska prosterier och heliga Annas församling; och (c) rumänsk-ortodoxa stiftet som omfattar de rumänska ortodoxa församlingarna. Övriga ortodoxa församlingar lyder under biskopar i utlandet.

För att kunna ta itu med den kyrkorättsvidriga situationen med parallelljurisdiktioner i de nya områdena beslutade de ortodoxa kyrkorna gemensamt i Chambésy 2009 att inrätta lokala ortodoxa biskopsmöten som omfattar alla de lokala ortodoxa biskoparna. Biskopsmötena ska samordna de ortodoxa kyrkorna lokalt och på sikt leda fram till nya självständiga ortodoxa kyrkor. Skandinaviska ortodoxa biskosmötet grundades 2011. Den grekisk-ortodoxe metropoliten är ordförande i biskopsmötet.

Det svenska civilsamhället

De organisationer i det svenska civilsamhället som är särskilt viktiga för de ortodoxa kyrkorna är Sveriges kristna råd och Studieförbundet Bilda.

Sveriges kristna råd är det ekumeniska organet för de kristna kyrkorna i Sverige. Det har också i uppdrag att bl.a. organisera den kristna fängelsesjälavården.

Ett antal av de ortodoxa kyrkorna ingår i Studieförbundet Bilda och har tillsammans med de orientalisk-ortodoxa kyrkorna en egen sektion som hjälper församlingarna med deras kultur- och folkbildningsverksamhet.

I anslutning till Bilda har en del av de ortodoxa kyrkorna tillsammans med de orientalisk-ortodoxa kyrkorna grundat Sankt Ignatios andliga akademi och folkhögskola som för närvarande är en del av Botkyrka folkhögskola.

Teologiska resurser online

Liturgik

Dogmatik

Patristik och kyrkohistoria

Kyrkorätt

Kanoniska rättskällor