De ortodoxa kyrkornas rättsliga ställning, jurisdiktioner och organisation

Folkrätt och svensk författningsrätt

Förenta nationernas förklaring av de mänskliga rättigheterna fastslår att religionsfrihet är en mänsklig rättighet. Europakonventionen om mänskliga rättigheter garanterar rätten till religionsfrihet. Sveriges lagar ger medborgarna full religionsfrihet.

Svensk civilrätt

I Sverige har kyrkor civilrättslig ställning. Svensk lagstiftning erbjuder två associationsformer för kyrkor: (a) registrerat trossamfund och (b) ideell förening. Kyrkliga institutioner (t.ex. församlingar och kloster) erbjuds associationsformen del av registrerat trossamfund, stiftelse eller ideell förening. Den fördelaktigaste associationsformen för församlingar är del av registrerat trossamfund medan den fördelaktigaste associationsformen för kloster är stiftelse.

Svensk lag tillåter också trossamfund att ansöka om statlig vigselrätt. När kyrklig vigsel firas av en statligt erkänd vigselförrättare medför den kyrkliga vigseln också äktenskapets civilrättsliga följder enligt svensk lag utan att brudparet behöver ingå ett separat civilrättsligt äktenskapskontrakt vid sidan av den kyrkliga vigseln. Detta skiljer sig från Tyskland och Ryssland där den kyrkliga vigseln är helt frikopplad från det civilrättsliga äktenskapskontraktet.

Svensk religionspolitik                              

Den svenska skolan erbjuder endast allmän religionsundervisning. Detta skiljer sig från t.ex. Tyskland som erbjuder konfessionell religionsundervisning eller Finland som erbjuder konfessionsfri religionsundervisning på grundval av elevens religionstillhörighet.

Ortodoxa gudstjänster, andakter och program förekommer endast undantagsvis i tv och på radio i svensk public service.

Den svenska religionspolitiken är framför allt inriktad på att hjälpa de registrerade trossamfunden att bidra till att stärka det demokratiska civilsamhället. Det är för närvarande socialministern som också är trossamfundsminister. Det främsta statliga organet för svensk religionspolitik är Nämnden för statligt stöd till trossamfund.

De ortodoxa kyrkorna som är registrerade trossamfund har organiserat sig tillsammans med de orientalisk-ortodoxa kyrkorna som Ortodoxa och österländska kyrkors ekumeniska råd vid Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Enligt den senaste officiella statistiken från 2013 har de registrerade ortodoxa kyrkorna sammanlagt 87 342 medlemmar.

Följande ortodoxa kyrkor är för närvarande registrerade trossamfund: Bulgarisk ortodoxa kyrkan, Finska ortodoxa församlingen, Grekisk-ortodoxa metropolitdömet, Makedonsk-ortodoxa kyrkan, Rumänska ortodoxa kyrkan, Rysk-ortodoxa kyrkan (Ekumeniska patriarkatets exarkat), Rysk-ortodoxa kyrkan (Moskvapatriarkatet), Antiokiska ortodoxa församlingen, Serbisk-ortodoxa kyrkan och Svenska ortodoxa prosteriet.

Ortodoxa jurisdiktioner

Ortodox kyrkorätt förbjuder parallella kyrkliga jurisdiktioner på samma territorium, men 1900-talets politiska omvälvningar har resulterat i en kyrkorättsvidrig situation med parallella jurisdiktioner på ortodoxa kyrkans nya områden. I Sverige finns för närvarande tre ortodoxa stift som överlappar varandra: (a) grekisk-ortodoxa metropolitstiftet som omfattar de grekiska och finska ortodoxa församlingarna; (b) serbisk-ortodoxa stiftet som omfattar de serbiska ortodoxa församlingarna, Svenska prosterier och heliga Annas församling; och (c) rumänsk-ortodoxa stiftet som omfattar de rumänska ortodoxa församlingarna. Övriga ortodoxa församlingar lyder under biskopar i utlandet.

För att kunna ta itu med den kyrkorättsvidriga situationen med parallelljurisdiktioner i de nya områdena beslutade de ortodoxa kyrkorna gemensamt i Chambésy 2009 att inrätta lokala ortodoxa biskopsmöten som omfattar alla de lokala ortodoxa biskoparna. Biskopsmötena ska samordna de ortodoxa kyrkorna lokalt och på sikt leda fram till nya självständiga ortodoxa kyrkor. Skandinaviska ortodoxa biskosmötet grundades 2011. Den grekisk-ortodoxe metropoliten är ordförande i biskopsmötet.

Det svenska civilsamhället

De organisationer i det svenska civilsamhället som är särskilt viktiga för de ortodoxa kyrkorna är Sveriges kristna råd och Studieförbundet Bilda.

Sveriges kristna råd är det ekumeniska organet för de kristna kyrkorna i Sverige. Det har också i uppdrag att bl.a. organisera den kristna fängelsesjälavården.

Ett antal av de ortodoxa kyrkorna ingår i Studieförbundet Bilda och har tillsammans med de orientalisk-ortodoxa kyrkorna en egen sektion som hjälper församlingarna med deras kultur- och folkbildningsverksamhet.

I anslutning till Bilda har en del av de ortodoxa kyrkorna tillsammans med de orientalisk-ortodoxa kyrkorna grundat Sankt Ignatios andliga akademi och folkhögskola som för närvarande är en del av Botkyrka folkhögskola.

Advertisements
Post a comment or leave a trackback: Trackback URL.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: