Ortodox dogmatik

Dogmatik är den teologiska vetenskap som utforskar det kristna trosinnehållet. Fornkyrkans lärosatser inte uppkom genom axiomatisk-deduktiv reflektion över skriften allena. Fornkyrkans lärosatser har sin grund i de apostoliska urförsamlingarnas gemensamma kerygma, leitourgia och martyria (dvs. förkunnelse, gudstjänst och vittnesbörd). Fornkyrkans bindande lärosatserna kännetecknas därför av apostoliskhet och katolskhet.

Men när kyrkofäderna och de fornkyrkliga koncilierna formulerade lärosatserna i samband med lärostriderna i fornkyrkan strävade man efter att grunda lärosatserna i de bibliska skrifterna eftersom dessa var en viktig del av fornkyrkans trosregel. Därför är lärosatsernas skriftbelägg en del av dogmatiken.

Det är bättre att beskriva fornkyrkans lärosatser som trosartiklar än som dogmer eftersom termen ”dogmer” kan missförstås som godtyckliga åsikter eller rationalistiska axiom. Lärosatserna är i grunden de led (lat. articuli; gr. ἄρθρα) som håller samman trosinnehållet. Ortodox dogmatik skiljer sig från både romersk-katolsk dogmatik och protestantisk dogmatik.

Den romersk-katolska dogmatiken har sedan skolastikens genombrott uppfattat trosskatten (lat. depositum fidei; gr. παραθήκη) som en samling uppenbarade axiom från vilka nya bindande dogmer kan härledas. Ortodox dogmatik däremot ser trosskatten som trosartiklarna som håller samman de apostoliska urförsamlingarnas gemensamma tro.

Protestantisk dogmatik anser sig däremot fri att konstruera ett nytt lärosystem. Den gammalprotestantiska dogmatiken försöker konstruera sitt lärosystem utifrån skriften allena (lat. ”sola scriptura”). Den nyprotestantiska dogmatiken försöker konstruera sitt lärosystem utifrån en hypotetisk urkristendom bortom skriften (t.ex. ”Jesu enkla lära”). Ortodox dogmatik är däremot inte fri att frångå fornkyrkans trosartiklar.

Det måste dock påpekas att det även finns andra åsikter rörande dogmatiken inom romersk-katolicism och protestantism i synnerhet bland ekumeniskt sinnade teologer. Bland ekumeniskt sinnade romersk-katolska teologer kritiserar man den skolastiska synen på trosskatten som en axiomsamling medan ekumeniskt sinnade protestantiska teologer oftast är kvinkvesekularister (dvs. anser att de fem första århundradenas lärobeslut och teologi är bindande eller i varje fall förebildlig för den kristna teologin i dag).

Sedan finns det också en problematisk trend i nutida ortodox teologi att genom en anakronistisk användning av kyrkofäderna och kyrkans gudstjänstliv försöka förvandla ortodox teologi till illa förklädd modern filosofi (t.ex. 1800-talets idealism och nationalromantik eller 1900-talets existentialism och personalism). Det är fullt legitimt att använda filosofi för att förklara och förstå kyrkans trosinnehåll, men skriften och den apostoliska traditionen får inte ersättas av filosofi.

Advertisements
Post a comment or leave a trackback: Trackback URL.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: