Sakrament

Ordet “sakrament” (av latinets sacramentum) används för att översätta det grekiska ordet μυστήριον (mysterion). Detta begrepp används i teologin för att beteckna nådemedlen. Kyrkofäderna använde sakramentsbegreppet för att beteckna alla heliga handlingar som uttryckte det nådefulla förhållandet mellan Gud och människa, t.ex. dopet, nattvarden, Herrens bön, fasta, allmosor, klosterlivet osv.

Den västkyrkliga skolastiska teologin utvecklade på 1100-talet en ny förståelse av sakramentsbegreppet. Denna nya förståelse byggde på Aristoteles filosofi (läran om sakramentens fyra orsaker – materialorsak, formalorsak, efficientorsak och finalorsak) och medeltida talmystik (läran om sakramentens sjutal). Denna nya förståelse av sakramentsbegreppet ledde till att sakrament enbart kom att användas om dopet, konfirmationen, nattvarden, äktenskapet, ämbetet, boten och sjukasmörjelsen.

Den västkyrkliga teologin påverkade också de östkyrkliga teologerna. På 1200-talet började en del grekiska teologer tala om de sju sakramenten och kopplade sjutalet till den helige Andes sju gåvor (jfr Jes 11:2f LXX). Men det dröjde till 1600-talet innan ortodoxa teologer fullt ut började använda det skolastiska sakramentsbegreppet i katekeser och bekännelseskrifter. Det skolastiska sakramentsbegreppet och sakramentens sjutal är inte bindande lära i ortodoxa kyrkan utan endast teologiska åsikter.

Nutida teologer försöker skapa en ny förståelse av sakramentsbegreppet som knyter an till fornkyrkan och kyrkofäderna istället för aristotelisk filosofi och medeltida talmystik. Därför talar en del nyare teologer om Kristus som ursakramentet och kyrkan som grundsakramentet. Kristushändelsen är det nådemedel som instiftade nya förbundet och återupprättade det nådefulla förhållandet mellan Gud och människorna. Kyrkan är det nya förbundets gemenskap uppbyggd kring dopet, nattvarden, apostlarnas utsändning (det vigda ämbetet) och den gemensamma bekännelsen av den ortodoxa kristna tron. Men ortodox kateketisk tradition håller fast vid att tala om de sju sakramenten:

  • Den kristna initiationens sakrament:
    • Dopet
    • Myronsmörjelsen (konfirmationen)
  • Den kristna gemenskapens sakrament:
    • Eukaristin (nattvarden)
  • Det kristna livets sakrament:
    • Äktenskapet
    • Det vigda ämbetet (biskop, präst och diakon)
  • Det kristna helandets sakrament:
    • Boten (omvändelse och försoning)
    • De sjukas smörjelse

Dessa är de sju främsta sakramenten kring vilka kyrkans liv kretsar. Apostlarnas efterföljare, de vigda ämbetsbärarna, leder det högtidliga firandet av dessa sakrament i kyrkans gemenskap.

Advertisements
Post a comment or leave a trackback: Trackback URL.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: