Monthly Archives: september 2013

Läsningar: Söndag 14 enligt Matteus

Prokeimenon. Ton 5.

Herre, bevara oss, skydda oss alltid. (Ps 12:8)

V. Hjälp, Herre, de fromma är borta, (Ps 12:2)

Läsning från Andra Korinthierbrevet (1:21-2:4)

Bröder och systrar, det är Gud som befäster både er och mig i tron på Kristus och som har smort oss; han har satt sitt sigill på oss och gett oss Anden som en borgen i våra hjärtan. Jag tar Gud till vittne och sätter mitt liv i pant på att det är för att skona er som jag ännu inte har kommit till Korinth. Det är inte så att vi vill råda över er tro, nej, vi vill hjälpa er till glädje – i tron står ni fasta. Jag har nämligen föresatt mig att inte komma till er med bedrövelse igen. För om jag gör er bedrövade, finns det då någon som kan göra mig glad? Jo, den som blivit bedrövad genom mig. Jag skrev som jag skrev för att slippa komma och bli bedrövad genom dem som borde vara mig till glädje, och jag var övertygad om att min glädje är allas er glädje. I svårt betryck och med tungt hjärta, ja gråtande, skrev jag till er, inte för att göra er bedrövade, utan för att ni skulle förstå vilken kärlek jag hyser till just er.

Halleluja (3 gånger). Ton 5.

V1. Om Herrens nåd vill jag alltid sjunga. (Ps 89:2)

V2. Jag säger: Din nåd är befäst för evigt. (Ps 89:3)

Läsning från Matteusevangeliet (21:33-42)

Herren talade i denna liknelse:  ”Med himmelriket är det som när en kung höll bröllop för sin son. Han skickade ut sina tjänare för att kalla de inbjudna till bröllopet, men de ville inte komma. Då skickade han ut andra tjänare och lät dem säga till de inbjudna: ’Jag har ordnat för måltiden, mina oxar och gödkalvar är slaktade och allt är färdigt. Kom till bröllopet.’ Men de brydde sig inte om det. En gick bort till sina åkrar och en till sina affärer. De andra tog fast tjänarna, skymfade dem och slog ihjäl dem. Då greps kungen av vrede, skickade ut sina soldater och lät döda mördarna och bränna ner deras stad. Sedan sade han till sina tjänare: ’Allt är ordnat för bröllopet, men de inbjudna var inte värdiga. Gå ut och ställ er där vägarna skiljs och bjud alla ni ser till bröllopet.’ Och då gick tjänarna ut på vägarna och samlade ihop alla de träffade på, onda och goda, och bröllopssalen fylldes med gäster. När kungen kom in för att se sina gäster upptäckte han en man som inte var klädd i bröllopskläder. Han sade: ’Min vän, hur kan du vara här utan att ha bröllopskläder på dig?’ Mannen kunde inte svara. Då sade kungen till tjänarna: ’Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret där ute. Där skall man gråta och skära tänder.’ Många är bjudna, men få är utvalda.”

Källa: Bibeln.se

Annonser

Läsningar: Söndag 13 enligt Matteus

Prokeimenon. Ton 4.

Otaliga är dina verk, o Herre! Med vishet har du gjort dem alla. (Ps 104:24)

V. Lova Herren, min själ! (Ps 104:1)

Läsning från Första Korinthierbrevet (16:13-24)

Bröder och systrar, håll er vakna, stå fasta i tron, var manliga och starka. Gör allting i kärlek. En sak ber jag er om, mina bröder. Ni vet att Stefanas och hans hushåll var Achaias första gåva till Kristus och att de har tagit på sig att tjäna de heliga. Jag vill att ni i er tur skall underordna er sådana människor och alla andra som delar arbetet och mödan. Jag är glad över att Stefanas, Fortunatus och Achaikos har kommit hit. De gör saknaden efter er mindre, de har varit till glädje för mig liksom för er. Sådana män skall ni sätta värde på. Församlingarna i Asien hälsar till er. Aquila och Prisca och församlingen som möts i deras hus hälsar hjärtligt till er, sina medkristna. Alla bröderna hälsar till er. Hälsa varandra med en helig kyss. Här skriver jag, Paulus, min hälsning med egen hand. Om någon inte älskar Herren: förbannelse över honom. Marana ta. Nåd från vår herre Jesus åt er alla. Min kärlek är med er alla i Kristus Jesus.

Halleluja (3 gånger). Ton 4.

V1. Vinn seger! Dra ut för sanning och rätt! (Ps 45:5)

V2. Du älskar det rätta, du hatar orätt. (Ps 45:8)

Läsning från Matteusevangeliet (21:33-42)

Herren sade: ”Lyssna nu till en annan liknelse. En jordägare planterade en vingård, satte stängsel kring den, högg ut ett presskar och byggde ett vakttorn. Därefter arrenderade han ut den och reste bort. När skördetiden närmade sig skickade han sina tjänare till arrendatorerna för att hämta den del av skörden som han skulle ha. Arrendatorerna grep tjänarna och pryglade den ene, dödade den andre och stenade den tredje. Då skickade han dit ännu fler tjänare än första gången, och de gjorde likadant med dem. Till sist skickade han sin son. Han sade: ’Min son kommer de att ha respekt för.’ Men när arrendatorerna fick se sonen sade de till varandra: ’Här har vi arvtagaren. Kom, så dödar vi honom och får hans arv.’ De tog fast honom, släpade ut honom ur vingården och slog ihjäl honom. När nu vingårdens ägare kommer, vad gör han då med dessa arrendatorer?” Översteprästerna och de äldste svarade: ”Han lönar ont med ont och tar död på dem, och vingården arrenderar han ut till andra som ger honom hans del av skörden i rätt tid.” Jesus sade: ”Har ni aldrig läst vad som står i skriften: Stenen som husbyggarna ratade har blivit en hörnsten. Herren har gjort den till detta, och underbar är den i våra ögon.

Källa: Bibeln.se

Läsningar: Söndag 12 enligt Matteus

Prokeimenon. Ton 3.

Spela och sjung till Guds ära! (Ps 47:7)

V. Klappa händer, alla folk. (Ps 47:2)

Läsning från Första Korinthierbrevet (15:1-11)

Bröder och systrar, jag vill påminna er om evangeliet som jag förkunnade, som ni också tog emot, på vars grund ni står och genom vilket ni blir räddade. Jag vill påminna er om orden i min förkunnelse – den håller ni väl fast vid, annars var det bortkastat att ni kom till tro. Bland det första jag förde vidare till er var detta som jag själv hade tagit emot: att Kristus dog för våra synder i enlighet med skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen i enlighet med skrifterna och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv. Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder vid ett och samma tillfälle, de flesta är ännu i livet, men några har avlidit. Därefter visade han sig för Jakob och sedan för alla apostlarna. Allra sist visade han sig också för mig, detta ofullgångna foster. Jag är ju den allra minste av apostlarna, inte värdig att kallas apostel, eftersom jag har förföljt Guds församling. Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har inte varit förspilld. Jag har arbetat mer än någon av dem, fast inte jag själv, utan Guds nåd som har varit med mig. Jag eller de – så är det vi förkunnar, och så är det ni har lärt er att tro.

Halleluja (3 gånger). Ton 3.

V1. Till dig, Herre, tar jag min tillflykt, svik mig aldrig! (Ps 31:2)

V2. Var min klippa dit jag kan fly (Ps 31:3)

Läsning från Matteusevangeliet (19:16-26)

Vid den tiden kom en man fram till Jesus och frågade: ”Mästare, vad skall jag göra för gott för att få evigt liv?” Jesus sade: ”Varför frågar du mig om vad som är gott? Det finns bara en som är god. Men vill du gå in i livet, så håll budorden.” – ”Vilka?” frågade han, och Jesus svarade: ”Dessa: Du skall inte dräpa, Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falsktVisa aktning för din far och din mor och Du skall älska din nästa som dig själv.” Då sade den unge mannen: ”Allt detta har jag hållit. Vad är det som fattas?” Jesus svarade: ”Om du vill bli fullkomlig, så gå och sälj allt du har och ge åt de fattiga; då får du en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.” När ynglingen hörde svaret gick han sin väg bedrövad, för han ägde mycket. Men Jesus sade till sina lärjungar: ”Sannerligen, det är svårt för en rik att komma in i himmelriket. Ja, jag säger er: det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.” När lärjungarna hörde det blev de bestörta och sade: ”Vem kan då bli räddad?” Jesus såg på dem och sade: ”För människor är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt.”

Källa: Bibeln.se

Läsningar: söndag 11 enligt Matteus

Prokeimenon. Ton 2.

Herren är min kraft och mitt värn. (Ps 118:14)

V. Hårt har Herren tuktat mig. (Ps 118:18)

Läsning från Första Korinthierbrevet (9:2-12)

Bröder och systrar, om jag inte är apostel för andra är jag det åtminstone för er. Ni är ju Herrens egen bekräftelse på mitt uppdrag som apostel. Detta är mitt svar till dem som kritiserar mig: Har vi inte rätt till mat och dryck? Har vi inte rätt att ta med oss en troende hustru liksom de andra apostlarna och Herrens bröder och Kefas? Är det bara jag och Barnabas som inte har rätt att slippa arbeta? Vem tar värvning utan att räkna med lön? Vem anlägger en vingård och avstår från vad den ger? Vem vallar en hjord utan att få sin del av mjölken? Är detta bara mänskligt tal, eller säger inte lagen samma sak? Det står ju i Moses lag: Du skall inte binda ihop munnen på oxen som tröskar. Skulle Gud bekymra sig om oxar? Nej, det är klart att han säger det med tanke på oss. Det är för vår skull det står skrivet att den som plöjer och den som tröskar skall göra det med hopp om lön för sin möda. Om vi har sått vårt andliga utsäde hos er, är det då för mycket om ni ger oss något materiellt som avkastning? Om andra har rätt att ställa krav på er, har inte vi det ännu mer? Men vi har aldrig utnyttjat denna rätt utan finner oss i allt för att inte lägga hinder i vägen för evangeliet om Kristus.

Halleluja (3 gånger). Ton 2.

V1. Må Herren svara dig på nödens dag. (Ps 20:2)

V2. Herre, ge seger åt kungen, svara oss då vi ropar! (Ps 20:10)

Läsning från Matteusevangeliet (18:23-35)

Herren sade: ”Därför är det med himmelriket som när en kung ville ha redovisning av sina tjänare. När han började granskningen förde man in en som var skyldig honom tio tusen talenter. Eftersom han inte kunde betala befallde hans herre att han skulle säljas tillsammans med sin hustru och sina barn och allt han ägde, så att skulden kunde betalas. Tjänaren kastade sig ner och bönföll honom: ’Ge mig tid, så skall jag betala alltsammans.’ Då kände hans herre medlidande med honom och lät honom gå och efterskänkte hans skuld. Men när tjänaren gick därifrån mötte han en annan tjänare, som var skyldig honom hundra denarer. Han grep honom om strupen och sade: ’Betala tillbaka vad du är skyldig!’ Den andre kastade sig ner och bad honom: ’Ge mig tid, så skall jag betala.’ Men han ville inte utan gick därifrån och lät sätta honom i fängelse tills skulden var betald. När de andra tjänarna såg vad som hände tog de mycket illa vid sig och talade om alltsammans för sin herre. Då kallade denne till sig tjänaren och sade: ’Din usling, jag efterskänkte hela din skuld när du bad mig om det. Borde du inte ha varit lika barmhärtig mot din kamrat som jag mot dig?’ Och i sin vrede lät hans herre bödelsdrängarna ta hand om honom tills hela skulden var betald. Så skall min himmelske fader göra med var och en av er som inte av uppriktigt hjärta förlåter sin broder.”

Källa: Bibeln.se

Läsningar: söndag 10 enligt Matteus

Prokeimenon. Ton 1.

Herre, låt din nåd vila över oss. (Ps 33:22)

V. Jubla över Herren, ni rättfärdiga! (Ps 33:1)

Läsning från Första Korinthierbrevet (4:9-16)

Bröder och systrar, det förefaller mig som om Gud hade ställt oss apostlar sist av alla, som dödsdömda; vi står på arenan inför hela världen, inför både änglar och människor. Vi är dårar för Kristi skull, ni är förståndiga kristna. Vi är svaga, ni är starka. Ni är ansedda, vi är föraktade. Ännu i denna stund hungrar och törstar vi; vi saknar kläder, blir misshandlade, är hemlösa och arbetar hårt med egna händer för att försörja oss. Man smädar oss och vi välsignar. Man förföljer oss och vi härdar ut. Man talar illa om oss och vi svarar med goda ord. Hela tiden har vi behandlats som jordens avskum, som mänsklighetens drägg. Jag skriver inte detta för att få er att skämmas utan för att visa er till rätta som mina kära barn. Om ni så skulle ha tio tusen lärare som vill göra er till kristna, har ni ändå inte många fäder. Det var jag som blev er far i Kristus Jesus genom evangeliet. Jag ber er: ta mig till föredöme.

Halleluja (3 gånger). Ton 1.

V1. Han ger mig hämnd på mina fiender och lägger folken under mina fötter! (Ps 18:48)

V2. Stora segrar skänker Herren åt sin konung, han handlar trofast mot sin smorde. (Ps 18:51)

Läsning från Matteusevangeliet (17:14-23)

Vid den tiden kom en man fram och föll på knä för Jesus och sade: ”Herre, förbarma dig över min son. Han är fallandesjuk och plågas svårt. Ibland ramlar han i elden och ibland i vattnet. Jag tog honom till dina lärjungar, och de kunde inte bota honom.” Jesus svarade: ”Detta fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge måste jag vara kvar hos er? Hur länge måste jag stå ut med er? För hit honom till mig.” Jesus talade strängt till pojken, och demonen for ut ur honom, och från den stunden var han botad. När de var ensamma kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: ”Varför kunde inte vi driva ut demonen?” Han svarade: ”Därför att er tro var svag. Sannerligen, om ni har tro så stor som ett senapskorn kan ni säga till det här berget: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting blir omöjligt för er.” När de samlades igen i Galileen sade Jesus till dem: ”Människosonen skall överlämnas i människors händer, och de kommer att döda honom, och på tredje dagen skall han uppstå.”

Källa: Bibeln.se